Artiklar · Köpråd

Gas, sprit eller bensin: välj bränsle till stormköket

Gasolen är snabb, spriten tyst och bensinen klarar kylan. Bränslet avgör vilket kök du ska ha, och vilken tur köket passar för.

Varmt vatten hälls från en stormkökskastrull i en blå emaljmugg

Ett stormkök är egentligen två saker: en brännare och ett bränsle. Vilket bränsle du väljer påverkar hur snabbt vattnet kokar, hur köket klarar kyla och blåst, och hur mycket det väger att ha med sig. Det finns tre huvudspår.

Gasol i patron

De flesta lätta kök i dag drivs av gasol i engångspatroner med gänga. Gasen är en blandning av butan, isobutan och propan i olika proportioner. Den är ren, lätt att reglera och tänds med ett klick. Det är det enklaste alternativet för sommarturer.

Nackdelen är kylan. Butan förgasas dåligt när det är kallt, och trycket i patronen sjunker när den töms och kyls av. Blandningar med mer isobutan och propan klarar sig bättre, och vissa kök kan vända patronen upp och ned och mata ut gasen i flytande form. Ändå är gas sämst av de tre när temperaturen går under noll. Det är också svårt att se hur mycket som finns kvar i en patron, och tomma patroner måste tas med hem.

Sprit

Spritkök är enkla, tysta och nästan omöjliga att få sönder. De klassiska svenska stormköken med vindskydd och kastruller som byggs ihop till ett paket är stabila i blåst. Spriten är billig och lätt att få tag på.

Men sprit ger mindre värme per gram än gas och bensin, så det tar längre tid att koka vatten och du behöver ha med mer bränsle på längre turer. Lågan är svår att se i dagsljus, och spilld sprit brinner nästan osynligt. Hantera den försiktigt.

Flytande bränsle

Multibränslekök drivs av bensin, fotogen eller andra flytande bränslen i en flaska som du pumpar upp tryck i. De fungerar bra i kyla och på hög höjd, och bränslet går ofta att köpa även på avlägsna platser. Därför är de vanliga på vinterturer och långa expeditioner.

De kräver mer av användaren. Köket ska förvärmas, munstycket rengöras och pumpen underhållas. De låter mer och väger mer än ett litet gaskök.

Så väljer du

  • Sommarturer i skog och fjäll: ett gaskök med vindskydd är snabbast och lättast.
  • Familjeturer och kanot: ett spritkök med inbyggt vindskydd är stabilt och förlåtande.
  • Vinter och långa turer: ett kök för flytande bränsle är säkrast när det är kallt.

Vindskyddet betyder ofta mer än brännarens effekt. Ett kök som står oskyddat i blåst kan förbruka flera gånger mer bränsle. Därför väger stabilitet och vindskydd tungt i våra kriterier för stormkök.

Hur mycket bränsle behövs

Bränsleåtgången beror på köket, vindskyddet, temperaturen och hur mycket du lagar. Det enklaste sättet att veta är att prova hemma: koka upp en liter kallt vatten utomhus och se hur mycket bränsle det går åt. Räkna sedan på hur många liter du kokar per dag och lägg till en marginal för kyla, blåst och smält snö. Ta hellre med lite för mycket än för lite.

Säkerhet

Laga mat utomhus när det går, och läs vad du ska tänka på i tältets absid om vädret tvingar in dig. Respektera eldningsförbud: de kan gälla även stormkök, och det är kommunen eller länsstyrelsen som beslutar om dem. Följ alltid tillverkarens anvisningar för just ditt kök.

Ylva Sundin, testredaktör på Friluftstestet. Hon har vandrat och tältat i de svenska fjällen i över tjugo år. Våra jämförelser bygger på tillverkarnas uppgifter, återförsäljares produktsidor och certifieringar, och källorna står vid varje produkt. Ser du något som är fel? Skriv till redaktionen@friluftstestet.se.

Mer att läsa

Köpråd ·

Sju vanliga misstag när du köper tält

Det lättaste tältet är inte alltid det bästa, och ett tvåmanstält är inte alltid plats för två. Sju misstag som är lätta att göra i butiken.